Grattis Debian 20 år!

Debian, det universella operativsystemet fyller tjugo år idag!

Det är det operativsystem jag använder dagligen sedan drygt fyra år, även om jag använder/provar på andra ibland.

Debian är ett fritt operativsystem. Standardinstallationen består av 100% fri programvara. Programvaran ligger i s.k. förråd (eng. "repository" eller "repo"). Fri programvara täcker inte alla behov, exempelvis för vissa nätverkskort, om man behöver full avancerad 3D-funktionalitet från sitt grafikkort eller Flash. Debian har även andra förråd som innehåller dylik icke-fri programvara, som man då måste aktivera. Den icke-fria programvaran i (de särskilda) förråden är inte säkerhets- eller bugg-kontrollerad, helt enkelt eftersom användare inte är fria att göra det. Stängd kod är stängd kod, och bara företaget som producerar den vet hela sanningen om vad den är kapabel att göra. Samtliga förråd innehåller bara gratis programvara. Förråd är alltså inte riktigt samma som en "app-store", snarare är app-store-konceptet lite av en idéstöld av förråd. Man kan alltså säga att Debian är ett helt fritt system, men tillräckligt agnostiskt för att erkänna användarens eventuella behov av icke-fri programvara.

Det är den GNU/Linux distribution som har störst mängd paket (program och kodbibliotek) i sina officiella förråd ("repositories"). Fria programvarusystem har ju också den stora fördelen att det finns massor av programvara att hämta och kompilera själv. Det senare kan vara ordentligt krångligt, men inte alltid.

Det är universellt också i meningen att det är det som fungerar på flest typer av processorer (med möjligt undantag av NetBSD).

Debian siktar också på att vara stabilt. Standardversionen kallas "stable". De enda uppdateringar som görs är säkerhets- och buggfixar. Ett typiskt serversystem men fungerar utmärkt för skrivbordsdatorn också. Den nuvarande stabila versionen är Debian 7 ("Wheezy"). De stabila versionerna har namn efter karaktärer i Toy Story filmer (Wheezy, Jessie etc).

Det finns parallellt också oftare uppdaterade versioner: "testing" (vilket jag ibland använder, och som aldrig gett mig problem) och "unstable" (också kallad "Sid") som kan vara lite skakigt, men oftast inte. Standardversionen har GNOME skrivbordsmiljö, men det finns också andra versioner i form av nedladdningsbara iso-filer (för att ex. bränna på en CD/DVD).

Debian är först och främst en Linuxdistribution, men den kan också fås med andra kärnor, vilket vad jag vet är unikt för ett operativsystem. Debian blir inte mindre universellt av det. Detta är väl mest övernerdprojekt, och de allra flesta har bara använt Debian med Linux-kärnan.

Debian bildar basen för många andra Linuxdistributioner, och del av dem har avlägsnat sig så pass (s.k. "fork") att man kan inte självklart ta ett program eller paket från den ena distributionen och använda i den andra. Ubuntu, kanske den populäraste distributionen, är en "fork" av Debian. Även om de fungerar på liknande sätt, så ska man inte blanda paket dem emellan.

Debian är ett vanligt förekommande operativsystem, inte minst på servrar. Det är dock ett utmärkt system för en vanlig persondator också. Med reservationen att en del hårdvara fungerar bara med vissa distributioner. Debian brukar inte anses vara ett operativsystem för nybörjare, men det är inte särskilt svår att förstå sig på. Installationen må inte vara så tjusig som en del andra, men den är begriplig.

En annan sak, mer av kuriosa, är att Debian fått sitt namn efter en person, eller snarare två. Det är väldigt ovanligt för operativsystem.

Så, Debian strävar efter att vara ett fritt (som i frihet) system, det är stabilt och det har ett stort utbud av programvara.

Vad som är viktigt åtminstone för mig, är att det också är ett sant community-projekt. Det finns företag som sponsrar Debian på olika sätt, vilket inte är ovanligt i den fria programvaruvärlden. Debian styrs däremot inte av något företag, eller domineras av en enskild sponsor. Dels har Debian en uttalad programvaruetik, var god läs Debians sociala kontrakt. Den är kanske inte unik för Debian längre, men visar hur vi kan lita på Debian, och att det finns andra kompasser än den rent pekuniära.

Mer lätttillgänglig information finns exempelvis här och här.

Pröva Debian! Eller något annat fritt operativsystem. Gärna på en äldre dator. Du bestämmer.

Grattis!

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *