Jag vet inte hur jag hörde talas om Bränn biblioteken, men jag beställde den eftersom en komedi om upphovsrätt inte direkt är vardagsmat. Jag är väldigt intresserad av frågorna, och ett gott skratt förlänger livet. Den har också fått goda recensioner. Dessutom är det sällan jag lyckas läsa en bok samma år den kommer ut. 😉

Bokens jag, Jesper, roar sig tillsammans med några kamrater att, i ordets ursprungliga betydelse, trolla insändarsidor med "upprörda" inlägg i diverse mer eller mindre triviala frågor. Jag började skratta högt redan i början i boken, och det fortsatte. Ibland hade jag så roligt så tårarna rann. Holmqvist skriver i vad man kanske kan kalla en lakonisk skjutjärnsstil. Väldigt effektivt. Jesper är desillusionerad och har mer eller mindre gett upp hoppet, men ändå försöker uppehålla sin värdighet. Han är en snäll person, men absolut ingen mes. Han är tämligen cynisk, eller kanske man skall säga realistisk. Snällhet kan leda till cynicism.

Jesper älskar böcker, och är en stor vän av de offentliga biblioteken. Han och vännerna (eller snarare "kollegorna"?) startar ett mer systematisk trollprojekt för att visa hur fullkomligt idiotiskt många av upphovsrättsindustrin och dess politiker resonerar. De får mer napp än de drömt om, och ibland undrar jag om de återgivna responserna de får är tagna helt eller delvis ur verkligheten. Det produceras ju gott om nonsens från upphovsrättsfanatikerna. Satiren går lite väl långt för de inblandade, vilket både är roligt och i slutändan tragiskt. Boken beskriver väl att verklighetens cyniska idiotier är större än de Jesper någonsin kan hitta på. Bränn biblioteken är i högsta grad ett samtidsreportage.

Jag tycker Bränn biblioteken är väldigt välskriven och fenomenalt rolig. Det är en av de roligaste böcker jag läst. Det betyder inte att den är en ren komedi. Å andra sidan, komedi utan satir eller tragik är sällan lika rolig. Bokens slut är ganska abrupt och rätt sorgligt.

Varje bibliotek borde köpa in tio exemplar, och ställa fram dem väl synliga. Boken är, bland mycket annat, ett försvarstal för offentliga bibliotek och friare kultur.

Min koll på litteratur överhuvudtaget är väl inte helt up-to-date (host host), så jag hade inte hört talats om Kalle Holmqvist. Nu har jag blivit väldigt nyfiken på hans författarskap, som om jag förstår rätt, tidigare inte varit skönlitteratur.

Jag hoppas verkligen denna bok översätts till andra språk.