Nu är det jul igen!

För många svenskar innehåller en svensk jul det märkliga kulturella konceptet "Kalle Anka på julafton". Själv tröttnade jag redan som tonåring (vilket var flera decennier sedan), och har nog inte sett ett helt program sedan dess. Det finns en hysteri, som jag begrep när jag var barn, när det knappt var något "tecknat" (som det hette då) på teve. Ett undantag var Familjen Flinta, men Hanna-Barbera har ju bara skapat en massa usel animering vad mig anbelangar, så fattigt var det. Nuförtiden är knappast Kalle Anka så spännande längre. Det är helt enkelt upprepning på ett okreativt sätt. Enligt en undersökning i år så är ankans och hans kollegor den fjärde viktigaste ingrediensen för en svensks jul. Skinka, sillsallad, julklappar, gran och annat är ju specifikt juliga, Disney är det inte. Det är en korporation 24/7/365. Det är nog julafton varje dag för aktieägarna.

Det roligaste är väl jultomtens verkstad (Disney var ju väldigt kreativa för väldigt länge sedan), som är en saga om det löpande bandet och Fordismen. Den är ganska samtida med, men väldigt annorlunda än, Chaplin's Moderna Tider. Den passar nog som handen i handsken för propagandatermen "arbetslinjen", vilket ju är en moralkaka (som nyspråksaktigt tillämpas på de som inte har arbete, vare de är arbetslösa eller sjuka) som lånar sin metaforiska doft från "produktionslinje", och kanske något från "den smala vägen". En linje är ju väldigt smal, och följa en linje är ju att följa en väldigt smal väg. Statsministern är ju den stora tomten i tomtarnas verkstad (den som vi alla är del av). Liksom tomten i verkstaden på tv vill han ha en produktionslinje. På teve är det ju en saga, så den fungerar som den ska: Inga nissar skadas i processen. Så är det inte det verkliga livet. Politik är kanske mellan saga och verklighet, ju mer oärlig och korrupt, desto mer saga. Jag undrar hur lång semester nissarna får i sagan?

Jag försökte hitta ett jultema till WordPress, men hittade inget vettigt. En knallröd bakrund får representera jul, vilket blir en skrikig minimalism! Minimalism är kanske inte något man förknippar med jul.

Som sekularist så är "Jul" ganska bra. Jag är ju uppväxt med svensk jul, men skulle vara konstigt för mig att fira "Christmas". Eftersom den infaller när det är som mörkast, så kan den ses som en fork inte bara av kristendom utan asatro och andra indo-europeiska föreställningar, som en markör att vi går mot ljusare tider. Kalle Anka känns ju lite avslaget i dessa mytiska sammanhang. Jag älskar gamla Kalle Anka filmer (som borde vara i public domain vid det här laget, eller hur?), så det är inget fel på honom i sig, ur min synvinkel. Men... man äter väl inte rödkål i juni? En innovation på julbordet vore kanske sprängd anka.

För en kompilering av lite ovanliga (otraditionella, ej helt barntillåtna) julsånger på engelska, kan man ratta in avsnitt 074 av Juiced Penguin oggcast.

Jag tycker Jul är en härlig helg (för mig utan någon helig aspekt).

Avslutningsvis vill jag önska mina läsare (alla tre) en God Jul. 🙂