Övärlden (Earthsea): böckerna

Jag hade i många år hört talats om Ursula K LeGuin, men aldrig läst något av henne. För några år sedan läste jag en av hennes sci-fi böcker, vilken jag gillade. Kommer just nu inte ihåg titeln.Jag fortsatte med serien om Övärlden (eng. orig. "Earthsea"), vilken jag tyckte mycket om. Nu har jag läst om den. På engelska.

Jag har tidigare nämnt den animerade filmen som bygger delvis på några av böckerna. Idag hittade jag Le Guins egen kommentar till filmen och dess tillblivelse. Jag tror det är många fler som läst böckerna än sett filmen.

Filmen kan missas. Böckerna är, enligt min ringa mening, makalöst bra. LeGuin har lagt ned ett grundligt arbete på världsskapandet, även om man inte ska förvänta sig ett bygge av värld och myt i Tolkien-skala. Det är inte heller poängen. Hon har en helt egen stil, och jag kan tänka mig att även en del som vanligtvis inte läser fantasy skulle gilla dem. Det är mindre av krig, mytiska svärd, skatter, dvärgar och alver, och mer av vad som gör en människa till människa. Gillar man magi och drakar får man dock sitt lystmäte.

Böckerna är publicerade under åren 1968 till 2001, men är ändå mycket konsekventa i stil och innehåll. Serien består av fem romaner och en novellsamling. Jag inledde med de fyra första, fortsatte med novellerna - Tales from the Earthsea) - och avslutade med The Other Wind (Burna av en annan vind), den sista delen. Jag rekommenderar den ordningen, och att faktiskt läsa hela serien från början till slut. Delarna är ganska korta berättelser (inga långa serier av tegelstenar), och om man vill ge sig på att läsa dem på engelska, så är de inte alls svårlästa. Men man ska inte läsa för fort.

När jag var mitt i läsandet hörde jag, på CCHits podcast, låten She Wander(er) av bandet Big Blood, från Maine, USA. Jag blev väldigt fångad av musiken och kollade upp albumet, Dark Country Magic, som är tillägnat Ursula K LeGuin. Så kan det slumpa sig. Deras hemsida. Det allra bästa spåret är, enligt mig, låten Coming Home Pt. III. Fantastisk musik, tycker jag, men smaken är delad 🙂

"Smaken är delad"... borde egentligen betyda samma smak..?

Böckerna, särskilt de senare, handlar mycket om döden, och när jag läste den sista delen, så kom jag att tänka på Rev. Gary Davis' Death Don't Have No Mercy. Den finns i flera versioner på youtube, varav några liveupptagningar.