Det är ganska fantastiskt att så många människor verkar närmast religiöst tro på arbetslinjen. Själva ordet verkar väcka hänförelse. Att många politiker som använder det gör det av rätt cyniska skäl är uppenbart, men det verkar gå hem hos många. Människor som gillar auktoritärt språk? Själva begreppet säger något om människorna som använder och/eller njuter av det.

Ju mer oärlighet som politiken innehåller, desto större ironier. En ironi är att många av de politiker som mest talar om arbetslinjen är sådana som inte sett särskilt mycket av den vanliga arbetsmarknaden. När de inte varit heltidsarvoderade politiker har de i många fall varit politiska tjänstemän eller kanske tillbringat tid i en så kallad "tankesmedja" eller annan ideologiproducerande "arbets"-plats. Att de som talar så högt om arbetslinjen ofta haft en sådan udda arbetslinje är ju rätt komiskt. Och obehagligt.

För dessa vill jag citera ur kap 15 av Tre män i en båt av Jerome K. Jerome:

Jag älskar arbete: Det fascinerar mig. Jag kan sitta och se på i flera timmar när andra arbetar. Jag älskar att ha det framför mig: Blotta tanken på att få det överstökat krossar mitt hjärta.