TV-mottagare

"Tv-program" på SVTs sajt, liksom det mesta på Internet, hämtas på begäran av den som vill läsa/titta/etc. Det är inte så som exempelvis radio och tv att det broadcastas (eller kringkastas som vissa grannar säger) och sedan är det mottagare som kan fånga upp det. Mottagaren efterfrågar inget från avsändaren. Utsändning-mottagare är lite som som oadresserad massreklamutskick utan ett nixfilter. Datorer och Internet fungerar inte på detta sätt.

Radiotjänst anser att om man har Internet och dator så har man tv-mottagare. De hänvisar stup i kvarten till domar. Men nämner inte (ens på den egna sajten?) den domen att någon med gammal dator och långsam uppkoppling inte behövde betala. Så gäller inte riktigt alla dator+internet kombinationer. Vilket Radiotjänst inte verkar hålla med om eftersom de försvarade sig i domstolen. Sista ordet är inte sagt. Jag undrar vad de drar gränsen? Jag har en gammal Macintosh Plus som jag faktiskt en gång i tiden hade kopplad till Internet via modem. Det var NCSA Mosaic i svartvitt med 33k, senare 56k modem. Ska ni ha pengar för sådant också, Radiotjänst? Var går er (anständighets)gräns egentligen?

Lagstiftarnas/SVT/Radiotjänsts resonemang är lite som att skicka en faktura på en pall obeställda varor, och sedan säga "du kan hämta det på vårt lager". med skillnad att ytterligare en kopia på ett tv-program inte kostar producenten nästan någonting. En pall varor är ju i alla fall en pall varor.

En dator är inte tv-mottagare. Politiker och jurister försöker hävda att det är det. Men en juridisk definition ändrar inte verkligheten.
Somliga datorer kan kanske definieras som delar av en tv-apparat, ex mediacenter, datorer med tv-kort, och avancerade digitalboxar. Men att definiera alla datorer med internetuppkoppling som varande tv-mottagare är ett juridiskt trick. Inte en sanning, utan en lögn. Jurister må tro på sin performativa kraft. Till exempel, om något definieras som olagligt, så är det olagligt, hur befängd lagen än är. Om en lag sade att blå kläder var livsfarliga, så vore de olagliga. Men de vore inte farliga för det.

En gång hade vi hundskatt i Sverige. Ponera att kreativa och giriga politiker et al påstod att eftersom alla hundar är däggdjur, så borde alla däggdjur beläggas med skatt. Hundskatt. I lagens mening vore det sant, men det vore ändå en förbannad lögn. Alla däggdjur, inte ens alla husdjur, är hundar. Så politiker och jurister skulle kunna påstå att katter skulle beläggas med hundskatt. Men det skulle de ju inte göra, eftersom varenda kotte skulle skratta åt dem, alternativ bli fly förbannade. När det gäller datorer och Internet däremot så är det en ständig förvirring, och också också en hel del förvirring, kring vad det betyder.

Varför då definiera datorer som tv-mottagare? Oärligt. För att sneaka in lagar och tillämpningar för att öka sina intäkter.

Det ver en gång en radio och tv avgift, alltså en månatlig tvingande avgift på apparatinnehav för en väldigt specifik användning. Med en väldigt specifik teknik som krävde centraliserade tekniska lösningar. I dag är det en avgift för att inneha dator med internetuppkoppling. Jag antar att Radiotjänst inte skulle kräva in pengar från någon med dator utan internetuppkoppling. Jag antar att det finns sådana människor. Eller någon med smartphone med bara telefonabonnemang(eller?). Det finns knappast någon som har internetuppkoppling utan ha en dator. En del har kanske har som enda nätapparat en modernare spelkonsol, men de är ju i praktiken datorer.

Hej! Vi ska beskatta din Internetuppkoppling med 173/mån/hushåll. Vi skiter vad du använder den till. Vi skiter i vad sanning är, eftersom lagstiftarna gör som vi vill. Vi skiter om du är ensam och fattig, eller en stor rik familj. Alla ska betala lika mycket. Vi skiter hur din dator är konstruerad eller vad den har för mjukvara. Vi ska ha dina pengar. För vi är public service.

Radiotjänst hänvisar hela tiden till lagstiftarna, men det började sin aggressiva uppsökande verksamhet flera år efter när lagen kom 2009. Mer om lagen en annan gång.

Radiotjänst är för övrigt ett bolag (med SVTs VD som ordförande), men beter sig naturligtvis som en myndighet. De får också in mycket mer pengar på detta sätt. Det har alltid funnits människor utan tv, och de betalade inte. Kontrollen var inte särskild hård. Det fanns många hushåll med tv-apparater som inte betalade. Nu är man mycket aggressivare, vilket ju är i samklang med ett allmänt politiskt hårdare klimat (mot medborgarna).

Det är denna hycklande kombination av att säga att man är "public service" samtidigt som man vräker ur sig halvsanningar på ett aggressivt sätt för att lägga regressiv skatt (en av den borgerliga regeringens huvudidéer) på medborgarna som får mig att spy. De är bara arroganta, inte fan är det public service.

Jag tyckte en gång att public service var viktigt, och jag betalade, fast jag inte tittade särskilt mycket på tv överhuvudtaget. Jag har numer mest förakt för dess företrädare. Ger man förakt så får man det tillbaka till slut. Men det är ju de som skrattar hela vägen till banken. Åtminstone ur mitt perspektiv eftersom mina inkomster är betydligt mindre än varenda anställd på dessa bolag.

2 Comments

  1. Pingback: TV-mottagare 2 | The weblog of Inscius

  2. Pingback: “Public service” | The weblog of Inscius

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *